Skrivet till Pontus.

Lisen Lindahl-Söderberg, producent för En andra chans skriver såhär om Pontus.

“Tack till dig Pontus i din himmel!”
Första gången jag hör av mig till Pontus, en av våra fyra fantastiska huvudpersoner, så svarar han inte själv. En av hans assistenter berättar att han är upptagen och undrar om han kan få ringa tillbaks. Pontus återkommer redan efter 5 minuter:
– När jag hörde att det var SVT som ringde blev jag nervös, tänkte att ni skulle kolla om jag betalt tv-licensen! Men du ringer om någon dokumentärserie?
Jag berättar om serien som vi planerar göra på Sveriges Television och Pontus blir jätteglad. Klart att han kan tänka sig att medverka i En andra chans. Men han vill gärna träffas och prata mer.
-Går det bra att ses om ett par dagar. Jag är inte hemma, utan på Sahlgrenska sjukhuset och jag är nyopererad. Hör du att det blåser i luren? Det är jag som andas! Jag tar mina första andetag sedan olyckan!!
När Pontus blev påkörd den där nyårsnatten 2008, blev han så svårt skadad att han först dog! Han återupplivades av ambulanspersonalen på olycksplatsen och fördes snabbt till sjukhuset. Där fick Pontus familj besked om att hans skador var för svåra att klara av och att han inte skulle klara natten. Familjen fick dessutom höra av en läkare att det liv som väntade Pontus, om han mot förmodan skulle klara sig, var för svårt att leva. Han skulle bli totalförlamad, utan förmåga att ens kunna andas själv. Men mot alla odds överlevde alltså Pontus! Och han fick behålla det allra viktigaste – hjärnan. I första avsnittet av En andra chans säger han själv:
– Det är ju en gåva – jag fick behålla livet! Men gåvan är inte bara att jag fick behålla livet utan att jag fortfarande kan förmedla mig. Det är väl mitt uppdrag här i livet att jag nu ska förmedla de positiva tankarna.
Så när jag lyssnar på Pontus som drar några av sina första andetag, efter det att han just fått en så kallad andningsstimulator inopererad, och hör honom uttrycka sin enorma lycka över dessa andetag, förstår jag att jag pratar med en alldeles extraordinär människa! När jag dessutom bara några dagar senare får träffa honom hemma i lägenheten på lilla kullerstensgatan i Lund, och han ställer lika många frågor till mig som jag till honom, förstår jag också att han inte bara är stark utan smart. Sen när jag ska gå ett par timmar senare och han hoppas att han inte gjort mig ledsen, så tittar jag frågande på honom…?!
– Ja, men du sa ju att din syster också blev påkörd när hon var ung, men att hon dog. Nu när du träffat mig så kanske du tänker att din syster borde haft samma tur som jag, säger Pontus.
Jag är så tacksam att vi fann Pontus! En glädjespridare trots det svåra i hans egna situation. Och Pontus förmedlar ett viktigt budskap, i varje avsnitt: att hans liv är värt att leva, att han fortfarande kan göra allt han vill och vad än alla andra tycker om saken, så är han tacksam för den andra chans som han fått.
Självfallet har Pontus under seriens gång också stunder av sorg och ledsamhet över det som gått förlorat. Men han vill leva och han vill mötas.
I början av vår relation med Pontus så reagerade vi i tv-teamet ofta med ledsna känslor när vi besökt honom. Vi var ledsna för hans skull men med tiden, och tackvare våra samtal, förstod vi ju att han själv hade accepterat sitt nya liv och om vi inte vågade vara nära så svek vi. Så rådet är: VÅGA mer! Och undvik inte det som först verkar svårt. När vi vågar mötas får vi så mycket tillbaka!
Pontus hann själv se de första 3 avsnitten av En andra chans innan han gick bort den 21 maj 2011 efter att ha drabbats av en slempropp. Hans familj önskan är att delarna med Pontus i serien skulle sändas ändå. Och det är jag enormt tacksam för! Hans budskap förmedlar hopp, mod och styrka – och hans insikter om livet kan vi alla lära oss så mycket av.
Tack till dig Pontus i din himmel!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Connect with Facebook